Håll tummarna är ni snälla!!

Sjukgymnastens utlåtande om funktionsbedömningen igår!

Ja jag vet, det blir kanske lite tjatigt, men va fasen ska jag skriva om liksom. Börjar i fel ordning på mitt inlägg.

Fy fasen vad trist. Är hemma hela dagarna, kollar på tv, sover alt. vilar, äter smärtisar och grejar lite då och då när jag kan och orkar, men det är fan inte kul alltså och jobbat hade jag gjort om jag kunnat. 

Jag hade varit tacksam om jag skulle kunna vara på mitt kontor mina 4 timmar, men det går tyvärr inte, fixar inte ens datorn hemma mer än max 15 min innan det gör så ont i hela ryggen att jag vill skrika rätt ut.

Idag har varit en sådär dag, vaknade vid tio i fem imorse av smärta, spelade ingen roll hur jag låg. Jag gav upp och stapplade upp. In i köket trevande efter smärtisar osv

Kände mig lite smidigare efter några timmar och hade inte fullt lika ont av naturliga skäl (läs smärtstillande morfinpreparat som hjälp)

Har känt mig lite piggare idag, trots allt och tänkte att jag får väl testa att "leva lite normalt" här hemma, enveten som jag är. 

Plockade ur diskmaskinen, dock inte smärtfritt och svetten lackades i pannen och rann nerför ryggen. Senare satt jag upp lite dekor i köket. Vad händer?? Jo jag får givetvis ondare och kan nästan inte gå, varje steg är som om någon hugger mig i ryggslutet och sen går "elektriska stötar" från ryggen ner i benet.
Inte heller kan jag sitta, dvs på en vanlig stol, utan måste sitta mjukt. Det måste vara mjukt överallt som typ en mjuk soffa. Sen kan jag inte sitta, utan måste sittligga.

Jaja nog om det. 

Igår var jag på vårdcentralen, åkte sjukresa dit och hem, eftersom buss inte är att tänka på och inte hade jag någon som kunde köra mig heller.

Väl på VCT tog jag först prover som skulle vidare till reumatologen, tre rör med mitt enormt röda blod. Sen vidare in till rehab och besök hos sjukgymnast, bokat av läkaren som jag var hos förra måndagen, för funktionsbedömning av ev. nervpåverkan från spinala stenoserna.

Denna funktionsbedömning ska vara underlag för remiss till ryggortopedkirurgen, igen.
Eftersom min rygg är för dålig för att stelopereras så är det inte därför jag ska få remiss, utan för ev operation och friläggning av nerver i ryggen som påverkar gång och benen.

Väl inne hos sjukgymnasten så sa hen så klart: - Kan du vara snäll och beskriva lite snabbt hur du känner innan jag undersöker dig.

Vad gör Stina då tror ni? Jo börjar beskriva med darrande röst och bryter sedan ut i gråt......

VARFÖR, VARFÖR, ska detta hända just där. Skärp dig för fasen Stina, du är 40+!!

Undersökningen tog ca en timme och påvisade, enligt sjukgymnasten, att det är nervinklämning som orsakar att knäna viker sig och att det känns som jag blir bortdomnad från höfterna och neråt, att jag inte kan gå som en normal människa och att det är därför som det känns som jag blir "strypt samtidigt som någon hugger mig med en kniv i min rygg"

Enligt sjukgymnastens undersökning har jag mindre känsel och styrka i högerbenet, vilket var väntat, eftersom det är det benet som är mest påverkat av nervinklämning och som jag har mest ont i, även om jag även har ont i vänsterbenet pga ryggens skador.

Hen sa också så här: - Efter att tittat på dina röntgenbilder kan jag ju säga att det är ganska ofattbar att du faktiskt kan gå och stå fortfarande, om än ganska dåligt och med smärta.

Nu väntar som sagt ny remiss till både ryggkirurgortoped och ny MR-kameraundersökning.

Är inte troende, men snälla, hör min bön, jag skulle bli så ofantligt lycklig som ni med hjälp av ryggoperation kunde ta bort åtminstone en del av smärtan och mitt funktionshinder.

Nä nu fixar jag inte att använda mig av datorn mer, måste bara lägga mig ner och typ "dö".......

4 kommentarer:

  1. Det är ju inte alltid så lätt att berätta sin "historia" gång på gång.
    Hoppas verkligen en operation skulle hjälpa dig, låter så jobbigt med alla smärtor.
    Kram Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är väl inte det och speciellt inte när man redan är ganska tagen av smärta.
      Ja du, det är jobbigare än vad jag gör sken av.
      Kram

      Radera
  2. Håller alla tummar jag har för att du får hjälp snabbt, hoppas du får en chans att leva smärtfritt snart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar och dina "tummar". Tyvärr får jag leva med smärta resten av livet, vilket jag är medveten om, men viss smärta är hanterbar, men att inte kunna gå, stå, ligga och sitta utan denna smärta är jag glad om jag kan bukt med, iaf till ca 50 %.

      Kram

      Radera

Skriv gärna en kommentar.
Vid rutan "kommentera som" kan
ni välja "namn/webbadress" - då kan alla kommentera.

Tack för din kommentar
Stina

Använder Blogger.