Hur det började med huset i Ban Phe

Hus-letar-resa Del 1 (skrivet 29 dec 2009)

Jag och mamma Pirjo åkte till Thailands östra sida för första gången sommaren 2009. 
Gubbarna lämnade vi hemma då vi ansåg att vi skulle klara av detta bäst. Vi bokade flyget bara någon veckor innan vi skulle åka, och fick plats på Thai Air. 
Först åkte vi från Landvetter till Arlanda och sen från Arlanda till Bangkok.

I Bangkok skulle en Mr Chalong möta oss, denna taxi hade vår mäklare Anders Lundahl ordnat 
till oss. Jag skrev på reseguiden om att vi skulle flyga från Arlanda och bara därför fick jag en för frågan om jag ville vara med i programmet ”Stockholm – Arlanda” 
Det var ju kul, men jag tackade nej.

Väl framme i Bangkok efter en ganska lång resa, ja vi fick ju mellanlanda i Stockholm och där 
fick vi vänta i 7 timmar innan flyget gick till Bangkok och 10 timmar på flyget.

När vi kommer fram och stiger av planet får vi nästan en chock. Flygplatsen är gigantisk, i alla 
fall om man jämför med Arlanda. Vi går och går, kommer till kontroller och står i kö, sen går vi, 
åker rullband, går och åker rullband tills vi kommer till utgångarna.
Vi skulle gå mot utgång nr 4, lätt förvirrade gick vi och tittade på alla gubbar/killar som stod med namnskyltar och väntade på sina kunder.

Nästan längst bort står Mr Chalong, han säger Hello, U Stina, när jag går fram mot honom. 
-Yes, svarade jag.  Han visar att vi ska upp för trappor, tar en väska av oss och sen traskar vi vidare.

Vi går upp för tre –fyra våningar om jag inte minns fel och sen, sen kommer en vägg av värme 
och om jag inte var svettig innan blev jag det nu i raketfart. Skit samma, jag är röksugen!

Jag frågar Mr Chalong: - Can I smoke here?

- Yes, yes, säger han och så visar han mig skylten som talar om att man FÅR röka just på ett ställe. Både jag och mor, som också är rökare, stressröker och sen fimpar vi och går vidare mot garaget där Mr Chalongs fina bil står.

Äntligen i en bil för att fara vidare till Jomtien Beach Hotel. Vi är båda lite trötta och hungriga, vi småpratar med Mr Chalong. Efter ca 30 min stannar han och frågar om vi vill köpa vatten och 
gå på toaletten, vilket passade ypperligt eftersom jag var törstig och mamma behövde besöka toaletten och sen passade vi på att röka igen. 

Vet inte exakt hur länge vi åkte till innan vi kom fram till hotellet, men vi var väldigt snopna, för 
när vi åkte i bilen så passade vi på att titta på omgivningarna och jag måste säga att Pattaya 
inte är en vacker stad – inte heller Jomtien, i alla fall inte mitt inne i smeten.

Hus-letar-resa Del 2

Vi stod framför ett högt hotell med en maffig ingång och snabbt var en gubbe framme och tog hand om våra väskor, sen kom näste man som öppnade dörren åt oss. Lobbyn var maffig 
och det var högt i tak, allt var i massivt trä. De hade också all matservering i detta som för mig 
blev lobby, entré och restaurang kombinerat i ett. Vi checkade in, tror klockan var ca 09,30 på morgonen, så vi var faktiskt lite möra. Båda traskade glatt fram till hissen där vi kom överens 
om att fräscha till oss och ge oss i väg för att äta frukost och sen vila. 

När vi kom till rummet blev vi faktiskt besvikna eftersom det luktade mögel, fast utsikten var fantastik. På detta hotell skulle vi bo i dagarna 3.
Snabbt packade vi upp, sen inspekterades badrummet och vi turades om för att fräscha till oss. På med nya kläder, ett par flippisar och sen var det dags att ge oss ut. När vi kom ut på gatan utanför hotellet kände vi oss förvirrade, vi hade inte en aning om vart vi skulle gå, men vi valde 
att gå gatan rakt fram och se om vi hittade ett ställe som vi kunde äta på. 
På den gatan fanns hur många barer, restauranger och massagelokaler som helst, 
men vi valde att gå till vänster och runt till nästa gata. 
Framme vid korsningen som ni inte ser på bild, hittade vi ett ställe på hörnet, vi satte oss och beställde in frukost. Det var väldigt varmt och blåsigt men trots detta ganska kvalmigt. 
Gatan var lugn och inte många hade vaknat till liv. Det var mulet och något regnstänk kom
eller så var det vatten från havet som blåste upp - vi satt inte alls långt från stranden. 
Vi åt och småpratade, och mamma ville passa på att klippa sig efter att vi ätit, sagt och gjort, vi letade upp en frisörsalong. En sak har jag lärt mig, det är ingen idé att gå till frisörer, nagelfixare och massörer innan kl. 10-11 i Thailand – för de har liksom inte vaknat och som ni alla vet, i Thailand är det no hurry.

Medan mamma blev friserad och jag tittade på, hade mäklaren varit vid hotellet och knackat på vår dörr, vilket vi inte visste så klart. Men det konstiga var att jag såg en falang åkandes i svart 
liten bil utanför salongen och jag fick en märklig känsla av att detta var just vår mäklare, 
fråga mig inte varför….

När mamma var klar gick vi tillbaka till hotellet för att sova lite – vi var som sagt ganska slitna. 
När vi kommer till receptionen och ber om vår nyckel får vi en lapp med ett meddelande. 
Snopna som vi blev läste vi meddelandet och ja mycket riktigt, det var vår mäklare som hade lämnat lappen.



Vi åkte upp till rummet och sen ringde jag honom, vi pratade på och bestämde att vi skulle 
träffas senare och jag passade då på att fråga om han hade en svart liten bil och om det var 
han som åkt på gatan vid den tid som jag såg bilen och mycket riktigt – det var han. 
Vi bestämde att vi skulle träffas vid 15-tiden, till dess passade vi på att sova.

Hus-letar-resa Del 3

Mäklaren och hans fru hämtade oss vid hotellet vid avtalad tid och sen hade vi ca 5 olika hus/radhus att titta på. 

Innan vi åkte till Thailand hade vi kikat på massor av objekt, det riktigt snurrade i skallen, 
men vi hade ett speciellt hus i sikte redan innan vi kom ner och redan på bild kändes det huset rätt, men givetvis ville vi titta på annat också. Det är ju alltid bra att ha olika alternativ att jämföra mellan.
 Våra krav på ett semesterparadis var följande:
  • Pool i området, och som max 500-700 m till havet.
  • Helst både ock.
  • 3 st sovrum
  • 2 badrum
  • Blandområde
  • Gärna kök
  • Max 20 mil från flygplatsen.
  • Maxpris 2 000 000 Bath
  • Gärna AC installerat i det priset
Det första huset vi tittade på var i Pattaya, eller utanför själva centrum, har för mig det heter 
Bangla Mung eller nåt, området var si så där. 
Nackdelarna var att det inte fanns någon pool i närheten och det var långt till havet. 
Det positiva var en hörn lägenhet, det såg helt okej ut på utsidan, men när vi kom in kändes det litet och väldigt fuktigt, sen hade det bara 2st sovrum. 
Det var ett typiskt Thaikök som normalt var på utsidan av huset, men de hade byggt in det, 
vilket var bra, men skåpluckorna hängde på halvt svaj och det låg en kackerlacka i diskhon.
Tack, men nej tack.
Sen åkte vi vidare till ett annat område det var finare och mer öppet, kändes inte så hoptryckt. 
Det var också ett radhusområde, skillnaden med dessa hus var att det var två våningar, men 
det fanns faktiskt några hörnhus till salu, men tyvärr samma här, alldeles för nära 
Pattaya/Jomtien och ingen pool i närheten och inte nära havet.




Tack, men nej tack.
Vi tackade Anders för visningen och bestämde en ny träff dagen efter, och turen skulle gå till 
Ban Chang och Ban Phe. Helt ärligt var vi mest nyfikna på huset i Ban Phe och hade nästan redan bestämt oss, trots att vi inte sett det live.

Dagen efter fick vi åka med till ett nybygge innan vi skulle vidare till våra obejkt. Här är en bild: Dessa kostar ca 3 500 000 Bath, och består av ett sovrum, badrum, kök och vardagsrum. 
I den lilla smutt som ni ser framför huset till vänster, där kan en minipool placeras. De var väldigt fina, men tyvärr för små och dyra.



Ban Chang Lom Taley Payoon beach


Dessa hus var väldigt fina, tyvärr fanns det inga AC och inget kök, men allt var nytt. 
Kök är förvisso ingen standard i Thailand. Men det fanns ingen pool och det var ca 1000 m till havet och med den värme som är i Thailand vill man kunna ta sig ett dopp utan att behöva anstränga sig speciellt mycket. Detta område stod högst i kurs hittills av de hus vi sett.
Anders visade oss runt på lite olika platser innan vi åkte vidare till Ban Phe och Suan Son Pinery.

Här går vägen utanför området där vårt hus ligger, fast huset var ju inte vårt än :-) 
Så här ser det ut när man ska in i området.

Här är ett av husen som är av modell större och fristående och jag tror att det är en thaifamilj 
som bor här.

I området finns det ca 150 st hus/parhus och av dessa 150 är det nog ca 15 svenska familjer 
som köpt hus. Detta är inget svenskområde, vilket vi gillar, och vi vill ha det så, för då är det folk där året om. Här vår stora gemensamma pool.

Å här är vårt drömhus! När vi kom fram och såg omgivningarna, alla andra husen runt omkring och allt annat vi sett på vägen så visste vi att vi hittat drömhuset! Här ville vi bo!

Det bästa med Ban Phe är att vi har väldigt nära till Paradisön Koh Samed, vi har bara 8 mil till Pattaya och ca 20 mil till flygplatsen. Utanför området finns det massor med seafood 
restauranger och havet ligger bara 300 m från vårt hus. Det är bara 3-4 km in till den genuina fiskebyn Ban Phe och därifrån går båtar ut till Koh Samed och det kostar ca 20-50 bath per person, beroende på vilken båt man åker med.

Jaja, hur som, vi berättade för Anders att vi nästan hade bestämt oss, men vi ville ringa våra gubbar och kolla av läget innan vi bestämde oss helt. Vi åkte tillbaka till hotellet med Anders och sen tog det ett par timmar innan vi ringde honom igen och berättade att VI KÖPER HUSET! ;-)

Vi har inte köpt huset via ERA Oakfield vilket ni säkert förstår, men det är de som säljer de flesta hus i området, vi ansåg att det var bättre att göra som ett annat par som också köpt i samma område. 
Vi (mamma, jag, min sambo och mammas man) äger alltså huset till 100% och vi har investerat 
i marken, genom att vara 49% aktieägare, där vi är direktörer som bestämmer allt.

Om man köper hus via ERA så köper man egentligen inget, man arrenderar både hus och mark, men man har rätt att bygga om, renovera, hyra ut och sälja. Man får dock ingen chanote, 
men de sköter allt åt dem som köpt via dem - mot kostnad givetvis.
Vi betalar en årlig områdeskostnad för sophämtning, vakt, och övrig skötsel och vi betalade knappt 10000 bath för 1½ år. Vi har själva öppnat ett konto för el och vatten, där pengar dras automatiskt efter förbrukning. Vi är 100% nöjda och så här såg det ut den 22 dec 2009. När vi kommer ner den 28 jan 2010 ska alla renoveringar vara klara och då ska ni få se bilder.


Alla bilder tillhör http://www.swethaiparadise.se/
Tack för att Ni orkar läsa.

Inga kommentarer

Skriv gärna en kommentar.
Vid rutan kommentera som kan ni välja namn/webadrsss - då kan alla kommentera.
Kram

Använder Blogger.